söndag 18 juli 2010

Lång dags färd mot Viksnäs




Söndag 18 juli
Åskan kom aldrig! Vi vaknade kl 5 till en fin morgon som lovade gott för den nya dagen. Marianne lade sig och sov igen medan Per-Arne lättade och styrde mot Koviken. Hon vaknade när det var dags att lägga till vid Kovikens brygga och då var klockan bara 6.30.

NEJ!! Hobien är ju inte här! Per-Arne såg helt skärrad ut när vi närmade oss bryggan och hobien inte låg på sin vanliga plats på stranden. Men den fanns där som tur var, den hade bara blivit flyttad till en annan plats.

NEJ!! Det är ett getingbo i hobiens ena skrov! Det var helt omöjligt att flytta hobien eller att överhuvudtaget närma sig den pga alla getingar som surrade runt. Vi testade att slänga hinkar med vatten mot ingången till boet men det hjälpte inte. Men med en vattenslang som Per-Arne fixade fram, skarvade och tätade kunde vi rikta vattenstrålen så att getingboet och säkert ett stort antal getingar dränktes. Det kändes grymt men vad skulle vi göra!

När getingarna väl var borta var det dags att knuffa fram hobien till vattnet, ordna två bogseringstampar, dra ut den till Stora Gumman och börja bogseringen. Det gick jättebra eftersom hobien var så lättdriven i vattnet.

Strax före kl 15 var vi framme vid slussen i Södertälje där Tommy mönstrade på. Det låg så många båtar och väntade på att få slussa ut att vi undrade om alla verkligen skulle få plats. Själva var vi ju också extra breda eftersom vi nu hade hobien liggande bredsides och ekipaget var lite svårmanövrerat. Men det gick alldeles utmärkt, vi kunde ligga utanför en motorbåt och hålla oss fast i dess stabila reling.

Sedan blev det äntligen dags att segla efter all motorgång. Vinden var sydvästlig vilket innebar kryss men Per-Arne och Tommy seglade gärna på. Det var inte många slag de behövde göra, det var i stort sett bara att styra. Marianne lade sig i förpiken och somnade, det tyckte hon var skönt. När vi tog ner vid Stenskär vaknade Marianne och tog över rodret och navigeringen. Det var en enkel match att gå vid Bokösund, det är visserligen ganska smalt där men det är så tydligt utprickat. Och vi har ju vår fantastiska GPS, tänk så den underlättar navigeringen! Men vi använder oss ändå alltid av det vanliga sjökortet och ögonen förstås.

Per-Arne hade lagt sig i förpiken för att vila, han hade ju varit igång sedan kl 5 i morse, men ville bli väckt vid Käftudden (hans barndoms Kap Horn) för att segla in i Hållsviken. Vi kom dock fram till att det var för mycket motvind och vi var väldigt hungriga. Det var skönt att komma fram efter en lång dags färd!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar