Det blir inte alltid som man tänkt sig

Måndag 28 juni
VI HAR VÄNT! Halvvägs mellan Öregrund och Gävle mognade beslutet fram. Vi blev väldigt trötta på dessa eviga vågor som gjorde att båten rullade hit och dit. Och det här var ju bara början! Vi visste redan innan semestern att Marianne har fått artros i sina händer men vi var så sugna på att komma till Höga Kusten med egen båt att vi inte ville ändra våra planer. Men tänk er själva att ha ont i händerna och inte kunna hålla i sig ordentligt när båten rullar hit och dit i de oberäkneliga vågorna. Det har trots allt gått ganska bra hittills men idag blev det alltför jobbigt. Vi var på väg till Gävle för att möta Annelie. Hon skulle vara med oss två dagar där. Men när vi väl hade bestämt oss för att avbryta Höga Kusten-seglingen vände vi tvärt och återvände till Öregrund. I morgon kommer Annelie hit i stället och seglar med oss en bit söderut. Många pratar om och längtar ut till havet men nu inser vi verkligen hur lyckligt lottade vi är som har både Mälaren och Stockholms skärgård så nära. Utan jobbiga vågor! Även om vi har sett mycket av Mälaren och skärgården kommer vi nog att uppskatta dem ännu mera nu. För där är det aldrig långt till lä eftersom det finns så många öar. Nu sitter vi nöjda och varma i ruffen och skriver detta. Prisat vare varma duschar i gästhamnar, båtvärmare och het gulaschsoppa.

Ja, vi skulle ju blogga om Höga Kusten-seglingen men nu får det bli lite om livet i Stora Gummans hemmavatten i stället.